Mina frågor

En kyrka öppen för alla

Oavsett vilken relation vi har till kyrkan, så ska alla vara välkomna. Kyrkan behöver driva verksamhet som lockar fler till kyrkan och sänka trösklarna för att delta i gudstjänstlivet.

Läs mer om en kyrka öppen för alla

Alla medlemmar i Svenska kyrkan har olika relation till kyrkan. En del besöker gudstjänster varje vecka, andra går ibland och några är på väg bort. Det finns dem som främst deltar för barn- och ungdomsverksamheten, för körerna eller som besöker konserter. Ytterligare andra är med av kulturella skäl. För många är den viktigaste kontakten dop, bröllop och begravningar. Och i många fall är kyrkan ett stöd i kris och sorg. Alla är välkomna, oavsett om man har en personlig tro eller är en aktiv medlem. Man brukar säga att Svenska kyrkan är en “folkkyrka”. För mig och Centerpartiet är det viktigt att det förblir så.

Mot folkkyrkan ställs ibland – helt felaktigt – en gemenskap för troende som betonar kyrkans lära och sakrament. Ofta menar de som ställer upp den motsättningen att kyrkan bör styras helt av dem som är aktiva i kyrkan. Jag tror det vore olyckligt. Det är Svenska kyrkans karaktär av folkkyrka som gör att den fortfarande har nästan sex miljoner medlemmar och det är genom att vara en öppen folkkyrka som vi också kan locka fler att engagera sig. Det är dessutom fel. Kyrkan bör och måste betona sin lära, predika den kristna tron och förvalta sakramenten. Men målet måste ju vara att locka fler att delta genom att vara öppen mot samhället.

Detta vill jag

  • Bevara och utveckla Svenska kyrkan som en folkkyrka öppen för alla.
  • Utveckla verksamhet som lockar människor att söka kontakt med kyrkan. Låt kontakten komma först och låt tron utvecklas som en följd av den kontakten.
  • Sänk trösklarna för att delta i gudstjänster och andra andakter genom en mångfald av former. Det är viktigare att locka fler till kyrkans andakter än att det hålls högmässa varje söndag.

Prioritera barn och unga

Barn och unga ska prioriteras i församlingarnas arbete. Särskilt måste kyrkan anstränga sig för att nå barnen mellan småbarnsåren och konfirmationen, då många tappar en naturlig kontakt med kyrkan. För att bli mer relevant i ungdomars vardag bör kyrkan sträva efter samverkan med andra aktiviteter, som fritidsgårdar, för att bli mer närvarande i ungdomars vardag. Kyrkan bör också stärka det uppsökande arbetet och ta strid mot ansvariga myndigheters orimliga tolkning av “icke-konfessionell” som ett förbud mot religiösa samfunds närvaro i skolan.

Läs mer om barn och unga

Barnen har en särskild plats i Jesus budskap och lyfts särskilt fram i Svenska kyrkans huvudsakliga regelverk, Kyrkoordningen. I kyrkans system för att utjämna ekonomiska förutsättningar får församlingar extra kompensation om de har många barn. Set ur kyrkans eget perspektiv måste man nå ut till fler barn och unga för att behålla sitt medlemsantal och förhindra att de unga så småningom lämnar kyrkan.

På alltför många håll finns en levande verksamhet riktad till de minsta barnen, men för äldre barn finns alltför ofta inga aktiviteter innan det är dags att bestämma sig för konfirmation. Utan en naturlig relation till kyrkan, så leder det också till att allt fler unga väljer att avstå från konfirmation och på sikt ökar risken för att kyrkan förlorar dem som medlemmar.

För att vända trenden behöver kyrkans verksamhet riktad mot ungdomar breddas och förnyas. Den är så viktig att det krävs större tydlighet från kyrkan på nationell nivå om att detta är en prioriterad fråga och inte en valbar insats från församlingarna. I Dalarö, där jag bor, har kyrkan erbjudit lokaler till den föreningsdrivna fritidsgården och därigenom också breddat sina kontakter med byns ungdomar. En följd är att antalet konfirmander ökade kraftigt.

Även kyrkans uppsökande verksamhet har minskat kraftigt den senaste tioårsperioden. En orsak till detta är att kyrkan inte välkomnas av skolor i och med att rektorer och skolmyndigheter tolkar begreppet “icke-konfessionell skola” som att trossamfund inte ska vara välkomna i skolan. Det är en grov vantolkning som förhindrar att barn och unga kommer i kontakt med religion och tro och som ökar de kulturella skillnaderna i samhället. Det är en tolkning som kyrkan bör ta strid med för att stärka det uppsökande arbetet.

Detta vill jag

  • Verksamhet riktad till barn och unga ska vara en prioriterad insats i alla församlingars arbete.
  • Kyrkan bör aktivt söka efter möjligheter att samverka med andra verksamheter riktade mot barn och unga, t.ex. kring fritidsgårdar.
  • Kyrkan bör sträva efter att öka den uppsökande verksamheten. Därför bör kyrkan också verka för en annan tolkning av vad en icke-konfessionell skola innebär, som idag i praktiken lett till att trossamfund helt stängs ute från skola och fritidsverksamheter.

En tydlig röst i samhället

Jesus var inte rädd för att ta ställning i laddade frågor. Det bör inte heller kyrkan vara. Jag vill värna rätten för kyrkliga ledare att delta i samhällsdebatten på kristen grund och motsätter mig politiska försök att tysta dem.

Läs mer om en tydlig röst

I och med att samtalsklimatet i den offentliga debatten kommit att polariseras alltmer, så har också kritiken växt mot kyrkliga ledare som deltar i samhällsdebatten. Särskilt tydligt blir det i emotionellt laddade frågor som flyktingmottagning, men också t.ex. hbtqi-personers rättigheter.

En vanlig invändning är att “kyrkan ska inte ta partipolitisk ställning” och därför bör kyrkans företrädare vara tysta i debatten. Men det är ett oärligt sätt att argumentera. Självfallet skulle det vara förödande för kyrkans trovärdighet om dess företrädare tydligt tog partipolitisk ställning (i rollen som kyrkliga ledare, som privatpersoner har de givetvis sin yttrande- och åsiktsfrihet). Men att agera utifrån bibelns budskap i etiska frågor är inte samma sak som att vara partipolitisk.

Jesus själv var inte rädd för att ta ställning. Bibeln är full med tydliga budskap om vårt ansvar att ta hand om de mest utsatta i samhället. En kyrka som tar bibelns budskap på allvar kan inte heller vara rädd för att ta ställning och får inte vara tyst.

Det är viktigt att de som väljs att styra kyrkan, oavsett om det är i församlingen, stiftet eller kyrkomötet, inte använder den positionen för att tysta kyrkans företrädare i debatten.

Detta vill jag

  • Kyrkomötet bör värna prästers och biskopars rätt att delta i det offentliga samtalet kring angelägna frågor på kristen grund.

Begin typing your search term above and press enter to search. Press ESC to cancel.

Back To Top